Idag antog Vänsterpartiets distriktsstyrelse i Göteborg ett uttalande till stöd för SEKO:s strejk, och även till de förbund som sympatiserar med densamma.
SEKO:s strejk rör sig om så mycket mer än om de försämrade arbetsvillkor som skulle drabba tågarbetarna om inte SEKO går segrande ur striden, den handlar också om en kamp mot de allt otryggare arbetsvillkoren på svensk arbetsmarknad. Striden berör helt enkelt maktbalansen på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna vill försvaga arbetarkollektivet genom att använda sig av otrygga anställningar. Otrygga anställningar har blivit allt vanligare trots fackligt motstånd, det har lett till en allt svagare facklig rörelse. Nu har facket börjat slå tillbaka, både genom ett alltmer effektivt organiseringsarbete inom olika fackförbund och genom striden som SEKO nu tar. Det är en viktig strid och vi kommer att se den utkämpas på fler och fler ställen. Striden är extra angelägen för att osäkra anställningar innebär en otrygghet som tar sig uttryck i en tystnadskultur på arbetsplatserna där arbetstagare inte vågar påtala brister på arbetsplatsen. Den tar sig uttryck i att människor mår allt sämre på sina arbetsplatser och i sitt privatliv. Striden är helt enkelt prinicipiellt viktig för att motverka utbredningen av otrygga och tillfälliga anställningar som leder till att arbetstagarna blir alltmer livegna i relation till arbetsgivarna.
Jag är stolt över att Vänsterpartiet stödjer SEKO:s strejk, jag tycker att det är en självklarhet för ett arbetarparti. Jag håller inte alls med Stefan Löfven som anser att det är att lägga sig i det som är parternas ansvar. Vänsterpartiet väljer att stödja en av parterna i konflikten för att striden mot de allt otryggare villkoren på svensk arbetsmarknad är så betydelsefull. Däremot lägger vi oss inte i vad parterna sedan sinsemellan kommer överens om.
Folket bygger landet 